Ovumias utvecklingschef och PGT-specialist Peter Bredbacka kom för knappa 30 år sedan på hur könet på ett nötdjurs embryo kan bestämmas med ett enkelt test. Nu använder han den kompetens han inhämtat under årens lopp för att hjälpa barnlösa och personer som riskerar att få ett barn med en allvarlig ärftlig sjukdom.
När Peter Bredbacka tar ut celler för embryodiagnos, är miljön ostörd och Peters sinne spegelblankt. Arbetet kräver hundraprocentig koncentration. För Peter, som kom till Ovumia 2012, är detta ingenting nytt, eftersom han har sysslat med många olika djurarters embryon under sin karriär.
Peter ansvarar för största delen av biopsierna som utförs vid kliniken i Tammerfors. Embryodiagnostiken tog kliniken i bruk sommaren 2015.
– Denna metod används allt mer. Särskilt PGT-A (PGS) har blivit populär under de två senaste åren och dessa diagnoser görs numera varje vecka.
Verksamheten kunde ändå inte inledas i en handvändning. Peter berättar att ett laboratorium som lämpar sig för embryodiagnostik måste valideras av testlaboratorier för genetik. Därför krävs det tid och satsningar att grunda ett sådant laboratorium.
Förutom biopsierna ansvarar Peter för rådgivning till PGT-klienter under hela processen samt för skötseln av utredningar och praktiska frågor. Beträffande PGT-M-kunder ska det till exempel först redas ut om mutationen kan testas. Endast i sällsynta fall kan testning inte göras överhuvudtaget.
Som utvecklingschef följer Peter ständigt vad som händer i branschen.
– Behandlingarna utvecklas i enormt snabb takt och därför är det viktigt att vara med sin tid. Till mina uppgifter hör också att fundera över hur vi kan arbeta bättre och å andra sidan tillsammans med teamet bedöma vilka nya metoder vi tar i bruk.
– Under den senaste tiden har man både hos oss och globalt undersökt till exempel hur det DNA som embryot utsöndrar i odlingsvätskan skulle kunna användas i embryodiagnostiken. Om metoden tas i bruk kan cellbiopsier eventuellt helt slopas i framtiden, berättar Peter.
En fascinerande utveckling
Peter var med sin tid redan i slutet av 1980-talet när han arbetade som äldre forskare vid Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi. Då anade Peter att man kanske kommer att kunna bestämma könet på ett nötdjurs embryo med hjälp av en metod som på den tiden utvecklades och senare blev en av de viktigaste metoderna inom molekylbiologin. Könsbestämning hade varit ett av målen för Peters forskargrupp, eftersom det behövdes fler kor i mjölkproduktionen. Peters antaganden stämde. Till sist utvecklade Peter utifrån PCR-metoden ett förenklat test som hittills har använts för att könsbestämma tiotusentals nötdjursembryon globalt.
Under dryga trettio år har Peter hunnit göra en omfattande karriär i arbetet med embryon och DNA. Han har arbetat förutom vid Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi även som chef för DNA-laboratoriet han grundade vid husdjursförädlingscentret FABA och som utvecklingschef för DNA-tjänster och -produkter vid Finnzymes Oy. Under årens lopp har Peter också gett ut ett fyrtiotal vetenskapliga publikationer.
Peter intresserade sig tidigt för genetik och embryon. Som ung studerande kom han första gången i kontakt med embryon när han i sitt pro gradu-arbete undersökte genetiken i bananflugans embryoutveckling.
Det var extremt fascinerande att se hur en cell och dess DNA kan utvecklas till en komplicerad organism. Drygt 30 år senare är jag fortfarande lika fascinerad av detta.
Text: Anna-Maija Kakkonen
Litteratur:
- Bredbacka Peter. 2018. Non-invasive preimplantation genetic testing – possibilities and challenges. ARTNewsletter 06/2018.
- Hasler JF, Cardey E, Stokes JE, Bredbacka P. 2002. Nonelectrophoretic PCR-sexing of bovine embryos in a commercial environment. Theriogenology 58(8):1457-1469.
